Träpedagogik fyrkantig logo

Verktyg

Anslagsvinkel
Vinkelhaken eller anslagsvinkeln som den heter användes för att märka av en bräda i rät vinkel i förhållande till kanten.
Man använder den också för att kontrollera planheten.
Vinkelhaken består av två skänklar. Den tjockare delen kallas anslaget och ska ligga an mot brädan. Den andra
delen kallas blad och är den del som man mäter med eller ritar/ritsar efter.
Innan man använder sig av vinkelhaken bör man kontrollera att arbetsstycket har någon kant som är rakt. Det gör man genom att ”syfta” arbetsstycket. Är det inte rakt så får man hyvla biten först och sen mäta med vinkelhaken.
Lägger man an vinkelhaken mot en skrovlig och oregelbunden kant så kommer vinklarna bli felaktiga.
Om man ska mäta upp en bredare skiva än vinkelhaken når, så får man mäta från två håll så att blyertsstrecken möts.
Materialet på en vinkelhake kan vara av metall eller trä.
Vinkeln på en vinkelhake är 90 grader oavsett om man mäter med insidan av vinkelhaken eller utsidan.
Vissa vinkelhakar har även en kant som gör att man kan mäta upp 45 graders vinkel.
Se alltid till att vinkelhakens tjockare del ligger hårt tryckt mot ämnets raka kant.
Kan användas som stöd till sågning. Håll vinkelhaken ren från lim och smuts så håller den längre.
Vinkelhaken kan användas som hjälpmedel när man ska borra 90 grader i ett ämne.
Kontrollmät vinklarna när du limmat ihop någonting i 90 grader.
Användes även för att kontrollera sågklingor, hyvelanhåll och putsanhåll.
Använd ALDRIG vinkelhaken som en hammare.
Kolla alltid vinkeln när du har limmat. En tavelram består av 4 Stycken 90 graders vinklar när den är hoplimmad och alla bör kollas innan limmet stelnar.

Stålskala
För att få ett gott hantverk (slöjdprodukt), så måste man var noggrann vid mätningen.
Den omsorg man lägger ner vid mätning och påritning har avgörande betydelse för arbetets kvalitet.
Linjaler mäter man med. Det finns en massa typer av linjaler. Skollinjal, tumstock, stålskala, måttstock osv.
Det vi använder oss av i slöjden kallas för stålskala och mäter i centimeter (cm) och i millimeter (mm).
Hur mäter man då? Jo man sätter stålskalans ände plant mot arbetsstyckets kant.
Med en väl vässad penna markerar man var någonstans man vill kapa av arbetsstycket.
Te x. Vid 20 cm = 200 mm vill man såga av arbetsstycket. Då gör man en markering vid 20 cm strecket.
Tänk på att alltid vara väldigt noggrann vid påritningen. Ska du te x. Såga ut fyra stycken bordsben
som ska ha en längd av 622 mm, ja då är det 622 mm som gäller på alla benen.
Det duger inte att två ben har en längd av 622 mm medan dom andra två har en längd av 623 mm.
I Sverige används metern som måttenhet.
Millimeter är beteckningen för en tusendels meter och förkortas till mm. Millimetern är normalt standardmåttet-
både för konstruktion och tillverkning av träprodukter.
I träslöjden finns normalt 300 mm, 500 mm och 1000 mm Stålskala. Vi använder oss av millimeter då det är mer exaktare än centimeter.

Strykmått
Strykmåttet användes vid påritning av tjocklek och bredd. Det finns två varianter av strykmått. Den ena ristar man med en vass spets och den andra ritar man med.
Om man använder sig av strykmåttet där man sätter fast en penna så bör man se till att ha en vässad penna.
Strykmåttet består av ett anhåll och genom anhållet går en regel som är skjutbar. Regeln har ett fäste för en penna. Oftast finns
en måttskala på regeln. Finns det ingen måttskala så får man mäta med en stålskala.
Man mäter i så fall från anhåll till blyertsspets.
För att påritningen ska bli så bra som möjligt bör man spänna fast arbetsämnet så det inte kan röra sig.
Se till att anhållet går stadigt mot arbetsämnets kant eller sidoyta. Dra sedan strecket mot dig.
Strykmåttet med en ristspets ger möjlighet till mera exakt påritning än med pennan.
Strykmått eller ritsmått finns i en mängd olika material och utföranden. Bl.a så finns det ritsmått med två spetsar, vilket innebär att man kan
ritsa två streck samtidigt.
Att ritsa två streck på en gång är perfekt om man ska te x. ”stämma” ur för gångjärn eller för ”tappar”
Tyvärr verkar det som om rits och strykmåttet är på väg att försvinna.
Strykmåttet är bra när man ska mäta upp så att te x. borrhålen kommer på samma linje.

Skjutmått
Skjutmåttet är ett fantastiskt verktyg som man använder sig av när man kräver större noggrannhet.
Skjutmåttet har en stålskala med en rörlig mätarm och en fast mätarm (Käftarna).
Den sidan som har trubbiga käftar använder man sig av när man skall mäta yttermått. Te .x diametern på en rundstav.
Den andra sidans käftar som är vassa har man för att mäta innermått.
Man kan även mäta djup med hjälp av metallstaven som åker ner när du öppnar upp käftarna.
Det finns såklart både bra skjutmått och sämre. De bättre skjutmåtten är tillverkade i stål och mätnoggrannheten är 1/10 mm.
Dom riktigt bra skjutmåtten har en display som läser av mätningen.
Den rörliga armen har en egen liten skala som kallas ”nonie” Om ett noniestreck sammanfaller med ett streck på huvudskalan
Så anger det ett visst antal bråkdelar av millimeter. Te x. 8,4 mm

Ett mångsidigt mätverktyg som bör finnas i varje verktygslåda. Mäter tjocklekar, ytterdiametrar, innediametrar och djup.
Brukar vara ca 200 mm lång. Det finns enorma skjutmått inom verkstadsindustrin.
Eftersom skjutmåttet är ett känsligt instrument så hanterar man det varsamt.
Oftast får man med ett fodral till skjutmåttet, se till att lägga tillbaka skjutmåttet i fodralet när du inte använder det.

Drillborr
Drillborr eller handdrillborr som det också heter kallas också för växelborrskaft och var vanligt innan skruvdragare kom.
Används för att borra små hål och upp till 6 mm.
Drillborren består av handtag, ram, mellandrev, kugghjul, kuggdrev, chuck handtag och vev.
Genom att veva på veven sätter man kugghjulet i rörelse som i sin tur sätter dreven i rörelse.
På det sättet får man chucken att snurra. Borrstålet sätter man fast i chucken, för att få fast borrstålet bör manh Hålla ett stadigt grepp om handtaget samtidigt som man fäster borrstålet i chucken.
För att borra sätter man sin haka på handtagets topp och vevar på veven med önskad hand.
Genom att sätta hakan mot handtagets topp blir det lättare att hålla borren rak under borrningsförloppet
Dessutom så skapar man ett tryck på borren som gör att den lättare
Tränger ner i träet man ska dock inte trycka för hårt då borren kan gå av
Särskilt om det är tunnare borrstål.
Glöm inte att spänna fast arbetsstycket som ni ska borra i.

Passare
Passaren består av två långa ben där det ena benet är spetsigt och det andra har utformats för att passa en blyertspenna.
Genom att bestämma radien mellan blyertsspets och passarspetsen får man fram diametern på den cirkel man vill rita.
Tryck ner passarens vassa spets där du vill ha mittpunkten till cirkeln.
Blyertspetsen låter du sedan rotera runt mittpunkten.
Man kan även bestämma fasta punkter på ett rakt streck med hjälp av passaren.
Vid större cirklar använder man sig av en ”stångpassare”. Man kan även tillverka sig en egen passare vid stora cirklar.
Det finns en mängd andra passare som används till alla möjliga mätningar te x.
Krumcirkel (används vid utvändiga mätningar)
Dragpassare( passning av inredning mot golv eller vägg)
Fotcirkel (används för invändiga mätningar)
Ellipsdon (ritar upp elipser)
Var rädd om passaren och hugg inte med spetsen mot trä.
Håll passaren ren.

Hovtång
Hovtången består av två skänklar med vardera käft och en nit som håller det hela ihop.
Hovtången är en tång som härstammar från hovslagaren som drog ut hästskosöm.
Vi använder den till att dra ut spik eller forma ståltråd.
För att kunna dra ut en spik med hovtång måste lite av spiken vara ovanför träet annars får inte hovtångens käftar grepp om spiken. Lägg an käftarna mot träet samtidigt som man klämmer till spiken.
När man fått grepp om spiken låter man käftens rundning göra jobbet. När man fått upp lite av spiken får man ta ett nytt grepp längst ner om spiken och gör på samma sätt igen.
För att böja ståltråd så för man in önskad längd till hovtångens käftar. När man är nöjd klämmer man åt och börjar bocka med handen.
Eftersom skänklarna är längre än käftarna får man en hävstångseffekt när man drar ut någonting trögt
Slå inte med en hovtång Håll hovtången ren från lim och smuts så håller den längre

Kontursåg/figursåg
Kontursågen är förmodligen den såg som används mest i en träslöjds sal
Den består av handtag, båge och ett sågblad. Handtaget går att skruva på då man vill byta sågblad.
Kontursågen sågar ut konturer, rundar och sågar av. Använd sågen till  massiva bitar men även till plywood eller MDF.
När  man sätter i ett sågblad till en kontursåg så ska man se till att sågbladets tänder lutar från handtaget.
Det finns även sågblad för metall. Vid byte av sågblad så skruva av handtaget nästan helt.
Ta loss sågbladet och sätt ditt ett nytt. Skruva tillbaka handtaget.
Genom att skruva på handtaget spänner respektive lossar man på bågens spänning.
När man sågar någonting runt så får man inte vrida sågbladet för kraftigt utan man vrider sågbladet i små vridningar.
Om man trycker för hårt med sågbladet mot arbetsstycket när man sågar finns risk för att träet frasas på baksidan av arbetsstycket.
Såga så nära fastspänningspunkten som möjligt, då blir sågningen stadigare och resultatet bättre.

Lövsåg
Lövsågen består av handtag, båge och sågblad. På bågen bägge ändar finns vingmuttrar, det är dom man lossar
på när man vill byta sågblad. Sågbladets tänder skall vara riktade mot handtaget.
Eftersom sågbladet är väldigt tunt så måste man såga försiktigt.  Man bör alltså inte trycka för hårt.
Vid svängningar med lövsågen så sågar man med korta svängningar, man kan alltså inte vrida runt sågen för kraftigt.
Används med fördel tillsammans med filklämma som spänns fast i bordet.
Lövsågen kan användas för att tillverka  pussel eller figursågning, men också till att såga fram böjda former ur tunna skivor.

Halvrund fil
Filen används för att fila bort material från arbetsstycket med mål att få en fin yta.
Det finns filar för metallbearbetning och filar för verktygsvård.
För att bearbeta trä kan man välja olika filar för ändamålet. Ansatsfil, halvrund fil, kabinettfil, rundfil.
Håll filen i ett stadigt grepp med ena handen och håll den andra handen längst ut.
Fila sedan mellan händerna. Håll filen aningen snett.
Filens ”grader blir lätt fyllda med spån och gör att filen fungerar sämre.
Använd en filborste med jämna mellanrum eller knacka filen ett par gånger mot bordet så får du bort spånet.
För filen med samma hastighet och samma tryck över arbetsstycket. Trycket ska bara vara då filen förs framåt.
Man använder speciella filar för metallbearbetning och verktygsvård. Oftast är dessa enkelgradiga.
Graden är bearbetningsytan på filen och filarna betecknas med:  Engrad ,dubbelgrad och raspgrad
För mycket fina arbeten kan man använda sig av ”nåfilar”. Dessa filar är som dom vanliga filarna fast mindre.

Rasp
Raspen består av handtag samt raspdel. Raspdelen är som en fil fast mycket grövre.
Vid arbete där man vill fila bort trä snabbt använder man sig av rasp.
Raspen avverkar snabbt men väldigt grovt.
Håll i rasphantaget med ena handen och i raspen spets med den andra handen och raspa med jämnt tryck fram och tillbaka.
Ännu bättre raspning kan man få om man håller hela raspen aningen snett i
I förhållande mot arbetsstycket.
Gör rent raspen efter användning med en filborste.